Programmet

Programme

Kalendarium

Calendar

Publikationer

Publications

Sökbara medel

Funding

Deltagare

Members

Arbetsgrupper

Working groups

Länkar

Links

Sajtkarta

Sitemap

Projekt

Projects

Vad är SNAP?
SNAP har tagits fram av representanter från Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet, Arbets- och Miljömedicin vid Stockholms läns landsting, Yrkes och Miljömedicin vid Göteborgs respektive Lunds universitet, Stockholms luft- och bulleranalys (Slb), Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund, samt Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL). Förkortningen härstammar från de fyra första versalerna i den engelska titeln "Swedish National Air Pollution and Health Effects Program". Den historiska bakgrunden till SNAP är den omstrukturering av miljöforskningsanslagen som skedde på Naturvårdsverket under slutet av 90-talet, vilket ledde till instiftandet av ett antal större forskningsprogram inom miljöområdet. SNAP är ett av de fleråriga forskningsprogram som Naturvårdsverkets miljöforskningsnämnd beslutat att finansiera. 

Bakgrund
Under det senaste decenniet har nya forskningsrön medfört att riskbedömningen för luftföroreningar skärpts väsentligt. Fortfarande kvarstår dock stora kunskapsluckor, bland annat när det gäller effekter vid de luftföroreningsnivåer som förekommer i vårt land. SNAP syftar till att förbättra underlaget för riskbedömningen och för inriktning av preventiva åtgärder. SNAP innehåller ett flertal delprojekt, främst studier om exponering för luftföroreningar och epidemiologiska undersökningar av sambanden mellan luftföroreningar och olika sjukdomar. Metodiken för exponeringsbedömning kommer att utvecklas, bland annat med hjälp av biomarkörer. Ett flertal studier syftar till att belysa kvantitativa samband mellan exponering och negativa hälsoeffekter, både avseende kort- och långtidsexponering för luftföroreningar. Häri ingår att närmare klargöra effekter av olika komponenter, främst luftburna partiklar, samt mekanismer för toxicitet. Variationer i känslighet mellan olika individer och befolkningsgrupper kommer särskilt att studeras. Genom att kombinera information om exponering på befolkningsnivå och kvantitativa riskuppskattningsdata kommer folkhälsokonsekvenser av exponering för luftföroreningar att beräknas. En viktig del av programmet är även att föra ut kunskaper om hälsoeffekter av luftföroreningar, exempelvis till centrala och lokala myndigheter och intresseorganisationer. Inom programmet sker ett omfattande internationellt samarbete, främst med andra europeiska forskargrupper, och programmet kommer att leda till en kraftfull kompetensuppbyggnad inom området luftföroreningar och hälsa. Hela programtexten finns att läsa på pdf. 

Syftet med SNAP
Den övergripande avsikten med programmet är att bidra med ny information som kan användas vid kvantitativa riskbedömningar när det gäller luftföroreningar. Denna kunskap kommer att vara viktig i utvecklandet av den nationella miljöpolitiken och särskilt när det gäller det svenska miljömålsarbetet. Arbetet med SNAP kommer också leda till ett förbättrat samarbete mellan olika forskargrupper inom luftföroreningsområdet och stärka interaktionen mellan svenska forskare och olika myndigheter och industrin. Kompetensen inom den nationella luftföroreningsforskningen kommer även att öka, bland annat genom ökad kunskapsuppbyggnad hos forskare och experter samt utbildning av nya doktorander inom programmets olika delprojekt. 

SNAP kommer särskilt att fokusera på följande syften: 

• Att utveckla, förbättra och validera modeller för exponeringsklassificering i epidemiologiska studier. 

• Att utvärdera hälsoeffekter associerade med olika föroreningar i omgivningsluften och att kvantitativt bedöma olika hälsorisker relaterade till olika föroreningar.

• Att bedöma effekterna på den nationella folkhälsan orsakade av luftföroreningar i den allmänna miljön. 

• Att undersöka olika aspekter av exponering för luftföroreningar på hälsan, till exempel olika typer av dosmått och tidsfönster av exponering. 

• Att studera effekterna på hälsan både avseende exponering för enstaka luftföroreningskomponenter och blandningar av flera ämnen i luften.

• Att identifiera särskilt känsliga grupper i befolkningen vad gäller hälsoeffekter av luftföroreningar.

• Att analysera potentiella interaktionsmönster med andra faktorer i relation till hälsoeffekter av luftföroreningar.

• Att föreslå biologiska mekanismer för sambandet mellan exponering för luftföroreningar och olika sjukdomar.

• Att producera, sprida och diskutera validerade och högkvalitativa data om hälsorisker med luftföroreningar, i syfte att användas av nationella, regionala och lokala myndigheter samt andra, i deras preventiva folkhälsoarbete. 

• Att främja samarbetet och interaktionen mellan svenska forskargrupper och stödja deras inblandning i internationella samarbeten. 

Organisation
SNAP var ursprungligen organiserat i ett programdirektorat, en programgrupp  och ursprungligen tre arbetsgrupper. I samband med deltidsrapporten ändrades namnet på direktoratet till sekretariat, programgruppen till styrgrupp och de två av arbetsgrupperna sammanfogades till en. Sekretariatet består av tre personer (ordförande, vice-ordförande, vetenskaplig sekreterare) och har till uppgift att samordna och koordinera arbetet. Styrgruppen har en bred representation från landets centrala forskargrupper och väsentliga avnämargrupper och ska planera aktiviteter inom programmet, planera informationsverksamheter samt ansvara för rapportering. Arbetsgrupperna har bland annat till uppgift att arbeta fram rapporter och sammanställningar inom respektive område och bör fungera som expertråd inom programmet. 

Figur som illustrerar programmets organisationsstruktur. Arbetsgrupperna GIS och Exponering har i samband med deltidsrapporteringen slagits samman till en grupp.

 Karolinska Institutet