|
Lungpermeabilitet,
deposition och distribution av 30 nm förbränningspartiklar hos friska och
astmatiker.
En stor andel av partiklarna i luftföroreningar återfinns i den ultrafina
fraktionen, <100 nm. Luftföroreningar och främst partiklar mindre än 2,5
µm har associerats med systemiska effekter. Mekanismerna för detta är ännu
inte klarlagda. Möjligen spelar upptag av partiklar som sådana en roll. Den
globala ökningen av allergi och astma anses av en del forskare vara orsakad av
exponeringar för luftföroreningar. Det finns få humanstudier om vad som
händer med förbränningspartiklar efter att de har andats in i lungorna.
Möjligheterna har hittills begränsats av svårigheter att producera
läckagefria partiklar, dvs där märkisotopen följer partikeln.
En
unik metod för att följa partiklar i människokroppen har tagits fram av
forskargruppen med stöd av SNAP. Preliminära resultat från forskargruppen
tyder på att ultrafina partiklar (100 nm) som har deponerats i lungan stannar
kvar fullständigt under flera dagar utan att transporteras bort. Hos personer
med skador på lungslemhinnan som hos rökare och astmatiker, deponeras en
större andel av partiklarna i lungan än hos friska icke-rökande personer.
Distributionen av partiklar i lungan tenderar också att skilja sig mellan de
olika grupperna. Vi har i förförsök lyckats göra läckagefria 30 nm
partiklar. Dessa motsvarar mer storleken hos färska förbränningspartiklar.
Med ett upprepat försök med inandning av mindre partiklar, 30 nm, kan
resultaten också jämföras med studier som visar att små partiklar t.ex.
Technetium DTPA transporteras genom lungbarriären ut i blodet.
Projektet
kommer att bidra med kunskap om vad som händer med ultrafina partiklar (30 nm)
när de inandas av friska försökspersoner och försökspersoner med astma.
Målet är att bestämma lungpermeabilitet, deposition och distribution.
Aktiviteten från de radioaktiva partiklarna mäts direkt efter inhalation och
sedan en gång dagligen under ca 5 dagar med gamma kamera. Vi vill svara på om
partiklarna uppför sig på samma sätt som 100 nm partiklar, dvs om de
deponerade partiklarna stannar kvar fullständigt i lungan under flera dagar
eller om de translokerar till blodet. Vi vill också ta reda på om skillnaden i
deponeringsfraktion och distribution mellan grupperna påverkas av
partikelstorlek. Partiklarna som ska inandas
tillverkas i en Technegasgenerator, en metod som normalt används för att
diagnostisera lungsjukdomar. Technegas är en ultrafin torr aerosol bestående
av kolpartiklar märkta med en kortlivad radioaktiv isotop, 99m
-Tc (t½=6h). Vi har modifierat metoden och är den första forskargrupp som
tillverkat läckagefria partiklar, d v s att all märknukleid är bunden till
partiklar samt att isotopen och partiklarna håller ihop under hela försöket.
Dessutom späder vi ut aerosolen direkt efter generering för att hindra
partiklarna från att öka i tillväxt pga hög partikelkoncentration. För att
kontrollera att ingen märknukleid släpper från partiklarna undersöks både
aerosolpartiklar som samlats upp på filter, och om aktivitet samlats i urinen
hos försökspersonerna som inandats partiklarna. Fria märknukleider passerar
snabbt från lungan till blodet och utsöndras med urinen. Dessutom ska
förekomsten av fri respektive partikelbunden aktivitet undersökas i blodprov
med TLC-teknik. Resultaten kommer att presenteras enligt planen för
resultatspridning inom SNAP. |
