|
FALKONAIR
- En registerbaserad fall-kontrollstudie av långtidsexponering för
luftföroreningar och hjärtinfarkt.
1)
Under de senaste 30 åren har akuta hälsoeffekter vid exponering för
luftföroreningar väl dokumenterats i åtskilliga epidemiologiska studier.
Däremot har endast ett fåtal studier fokuserats på hälsoeffekter av längre
tids luftföroreningsexponering. Trots att konsekvenserna för folkhälsan är
mer betydelsefull om man tar hänsyn till hela livet så innehåller SNAP endast
ett fåtal studier av hälsoeffekter relaterat till långtidsexponering för
luftföroreningar.
2)
Tidigare genomförda studier av långtidsexponering för luftföroreningar har
utförts i regioner med höga luftföroreningsnivåer, vilket gör
riskuppskattningen för svenska förhållanden osäker. Den föreslagna studien
kommer därför att bidra med väsentlig kunskap om hälsorisken vid
långtidsexponering för luftföroreningar vid de nivåer som förekommer i
vårt land, vilket är viktigt för den kvantitativa riskbedömningen, framtida
revideringar av gränsvärden, vid prioriteringar
av den nationella miljöpolitiken och vid utvärderingar av de svenska
miljökvalitetsmålen avseende luftföroreningar. Även om riskökningen för
hjärtinfarkt relaterat till luftföroreningsexponering
troligen är lägre än vissa andra faktorer, så kan detta få omfattande
folkhälsokonsekvenser, med hänsyn till
sjukdomens höga incidens och att många människor exponeras för förhöjda
luftföroreningsnivåer i städer.
3)
Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan långtidsexponering
för luftföroreningar och hjärtinfarkt, med särskild fokus på olika aspekter
av exponeringen såsom kumulativ dos, duration och olika tidsfönster, samt
interaktioner med andra faktorer, såsom socioekonomi och yrke.
4)
Vi kommer att använda en metod som vi tidigare utvecklat för att klassificera
varje individs exponering för luftföroreningar under flera decennier tillbaka
i tiden i en registerbaserad fall-kontrollstudie av hjärtinfarkt omfattande
drygt 45.000 fall och över 500.000 slumpmässigt utvalda kontroller. Metoden
går ut på att med hjälp av GIS koppla individernas koordinatsatta bostadsadresser
till beräkningar av den geografiska spridningen
av luftföroreningar under varje år sedan 60-talet i hela Stockholms län.
Dessa spridningsmodeller baseras på
emissionsdatabaser som innehåller information om utsläpp av kväveoxider och
svaveldioxid, vilka konstruerats för
1960, 1970 och 1980. Studien kommer även att dra nytta av en ytterligare
emissionsdatabas för 1990 samt
spridningsberäkningar för kolmonoxid som utvecklas inom ett annat SNAP-projekt
(LEAP), samt de valideringar av dessa
modeller som föreslås i en annan projektansökan (EXPOSE).
5)
Resultaten från studien kommer att publiceras i såväl internationella
vetenskapliga tidskrifter som i nationella
media, samt på SNAPs hemsida och programmets slutrapport. Särskilda
ansträngningar kommer att göras
för att sprida studiens slutsatser till berörda miljö- och hälsomyndigheter
och statliga verk, samt andra nationella
organ med intresse inom luftföroreningsområdet.
|
