Programmet

Programme

Kalendarium

Calendar

Publikationer

Publications

Sökbara medel

Funding

Deltagare

Members

Arbetsgrupper

Working groups

Länkar

Links

Sajtkarta

Sitemap

Projekt

Projects

EXPOSE - Att skatta exponering – jämförelse mellan mätningar och beräkningar baserade på spridningsmodellering. 

1) För att till fullo förstå betydelsen av luftföroreningars effekter för folkhälsan behövs verktyg som ger kännedom om relationen mellan utsläppen av olika föroreningar, befolkningens exponering och hälsoutfallet. Både den totala exponeringen och olika enskilda källors betydelse för exponeringen kan skattas med hjälp av beräkningar av halterna med meterologiska spridningsmodeller baserat på detaljerad information om utsläppens geografiska och tidsmässiga fördelning. De flesta exponeringsuppskattningar som gjorts baseras på personburen exponeringsmätning. Sådana mätningar kan dock göras på ett begränsat antal individer, är arbetskrävande och medger inte uppdelning av vilka källor som bidrar till exponeringen. 

2) Kunskap om betydelsen av olika föroreningskällor för folkhälsan är nödvändig vid prioriteringen av åtgärder som syftar till att minska luftföroreningarnas hälsoeffekter och för att förstå vad framtida utsläpp kan komma att betyda för människors hälsa. Beräkningar av exponering är komplexa och det är viktigt att beräkningsmetoderna blir vetenskapligt utprovade.

3) Målet är att bestämma noggrannheten i exponeringsberäkningar baserat på meteorologiska spridningsmodeller, detaljerade emissionsdatabaser och geografiskt upplösta befolkningsdata. Hypotesen är att dessa beräkningar ger god överensstämmelse med personburen exponeringsmätning för NO2 och PM2.5 samt bensen.

4) Beräkningar av exponering med spridningsmodeller genomförs i Stockholm, Göteborg och Malmö. Beräknad exponering för bensen, NO2 och PM2.5 kommer att jämföras med uppmätt personburen exponering och/eller bostadsrelaterade halter. Jämförelserna görs för dygn och/eller vecka och för Stockholm även avseende månad och år. Beräkningarna genomförs med liknande modeller och emissionsdata avseende geografisk upplösning. Städerna skiljer sig åt vad gäller föroreningshalter, t ex är inflytandet av bakgrundshalterna högre i Malmö än i Göteborg och Stockholm. Genom att jämföra resultaten mellan städerna ökar möjligheterna att förstå orsakerna till eventuella skillnader mellan beräknad och uppmätt exponering. Projektet är ett samarbete mellan luftföroreningsexperter och medicinsk expertis. I projektet ingår representanter för de tre kommunerna (Miljöförvaltningarna),

5) Projektet föreslås som en del i SNAP programmet och resultaten kommer att rapporteras vid konferenser/seminarier och i vetenskaplig litteratur. I början av projektet (2004) hålls en gemensam workshop där arbetet samplaneras och i slutet av 2005 hålls en gemensam konferens där alla resultat presenteras.

Progress report 2004