Programmet

Programme

Kalendarium

Calendar

Publikationer

Publications

Sökbara medel

Funding

Deltagare

Members

Arbetsgrupper

Working groups

Länkar

Links

Sajtkarta

Sitemap

Projekt

Projects

ECRHS II - Luftföroreningsexponering och astma i en stor europeisk kohortstudie.

Det är väl dokumenterat att luftföroreningar, särskilt partiklar och ozon, akut kan försämra personer med astma. Däremot finns stora brister i vår förståelse av luftföroreningarnas betydelse för uppkomsten av astma och för sjukdomens utveckling. SNAP saknar longitudinella studier på vuxna med möjlighet att belysa dessa samband. Stora uppföljningsstudier gällande astma blir kostsamma eftersom det krävs kliniska uppföljningar, data om en mängd riskfaktorer samt standardiserade mätningar av luftföroreningar. Det kan också vara svårt att erhålla tillräckligt tydliga exponeringskontraster, t.ex. för partikelhalten, om inte studien görs i många olika städer. Vi har fått möjlighet att ta ansvar för studierna om luftföroreningsexponeringens betydelse för uppkomst och pro- gress av astma i den stora europeiska kohortstudien ECRHS II, där luftföroreningsdata insamlats med ett EU-anslag, men det fortsatta arbetet som delas upp mellan grupper i London, Kalifornien och Umeå återstår att finansiera.

Eftersom astma är en vanlig och ofta kronisk sjukdom bland vuxna, är det av stor betydelse att olika luftföro- reningars betydelse, samt interaktionen med andra faktorer, bättre kan beskrivas. Vår hypotes är att långtids- exponeringen för partiklar (PM_2.5) är av betydelse, men att partiklarnas oxidativa kapacitet samt den kemiska sammansättningen (vissa metaller, sot, stort avgasinslag) kan ha en avgörande inverkan för riskökningen.

Vi kommer att utnyttja data från 20 städer i 10 europeiska länder som vid kohortuppföljningen (ECRHS II) cirka 8 år efter starten (då deltagarna var 20-44 år) genomförde en särskild luftföroreningsstudie samtidigt med den medicinska uppföljningen av mer än 8000 vid starten kliniskt undersökta deltagare. Luftföroreningsstudien omfattade insamling av historiska mätvärden samt ett års standardiserad mätning av PM_2.5, sot och NO₂. PM_2.5-filtren används för att bestämma partiklarnas sammansättning och oxidativa kapacitet. Projektet kommer därför att starta med att utforma de exponeringsdata som kommer att användas vid epidemiologiska analyser (3 arbetsmånader för en hygieniker). De epidemiologiska analyserna kommer både att avse nyinsjuknande i astma samt förändring av astmatillståndet (hos de som hade sjukdomen vid studiens början), och kommer att jämföra alternativa sätt att analysera sambanden, t.ex. nettoförändring på gruppnivå respektive incidenta fall. För de epidemiologiska analyserna söks 6 arbetsmånader vardera för en epidemiolog respektive statistiker, samt resemedel för samordning med grupperna i London och Kalifornien. Jämförelserna av de olika partikelvariblernas betydelse för utfallen i denna studie kommer sannolikt att vara av värde för bedömning av resultaten från flera andra studier inom SNAP.

 

Participants:
Bertil Forsberg, PhD	Dept of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University
Bengt Järvholm, PhD, Professor	Dept of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University
Bo Segerstedt	Dept of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University