|
Följande rapport är en utvärdering av
Naturvårdsverkets roll i SNAP-programmet, författad av Titus Kyrklund
och Lars Lindau, 2007-04-02.
Bakgrund
SNAP står för the Swedish National Air
Pollution and Health Effects Program, ett NV finansierat
forskningsprogram 2000 – 2006 med en budget på ca 6 milj kr per år, dvs
ca 36 milj kr. NV har finansierat FoU på området under många år, bl a i
det sk Tätortsprojektet på 90-talet. Nära samarbete med EMFO-programmet
finansierat av bilindustrin, Vägverket och NV. Vidare samarbete med av
Energimyndigheten finansierat program BHM, avslutat 2004.
Utgångspunkten för NV när programmet
planlades var att få till stånd ett samlat FoU-program på området som
kunde bli en del av den internationella diskussionen om hälsoeffekter av
luftföroreningar. Hälsoeffekterna är drivkraften för luftvårdsåtgärder i
Europa och där utsläppen transporteras långväga och är en stor del av
exponeringen även i Sverige. Särskilt viktigt var stöd för diskussionen
om hälsoskadligheten av partiklar och att ta fram underlag för att kunna
föreslå lämpliga gränsvärden och åtgärder för att minska halterna.
SNAP har varit aktiva gentemot annan
finansierad forskning på området i Sverige och många projekt med annan
finansiering än NVs har blivit en del av SNAP. Programmet har varit
av mycket stor betydelse för att kunna matcha medel från EU:s 5:e
ramprogram.
Arbetet
i styrgruppen
Styrgruppen har bestått av ledningsgruppen
med Göran Pershagen, Tom Bellander och Mats Rosenlund. Vidare har
deltagit de aktiva forskarna och representanter för avnämarna. De senare
har för NV varit Titus Kyrklund och Lars Lindau. Från F-sekretariatet
har Jan Byman deltagit. Styrgruppen har varit stor, tidvis ca 15
personer. Huvuddelen av mötena har gjorts med hjälp av NVs utrustning
med TV-länk. Ansvaret för ekonomi, FoU-planering och genomförande har
legat på ledningsgruppen. Styrgruppen har fungerat som en
referensgrupp. Från NVs sida har vi haft möjlighet att ta upp allt vi
önskat vid styrgruppsmöten eller direkt med programledningen, den vetenskapliga
produktionen, avnämarsamarbetet och rapporteringen, samarbete med andra
forskargrupper i Sverige och internationellt och kommunikationsfrågorna.
Det bör poängteras att deltagande i en styrgrupp av SNAPs karaktär är
annorlunda än en programstyrelse med direkt ansvar för produktion och
ekonomi.
Viktiga händelser
Diskussionerna om EMFO pågick innan
programmets start men EMFO-programmet kom dock igång senare än SNAP.
EMFO kompletterade SNAP genom en mera specifik inriktning på nationell
trafikrelaterad problematik t.ex. slitagepartiklar från
dubbdäcksanvändning samt studier där trafiken utgjorde en enskild källa
till föroreningar. Med delvis likartad vinkling som EMFO med tanke på på
lokala källor och nationella problem bedrevs BHM (Biobränsle Hälsa
Miljö). Programmet var fokuserat på biobränsleanvändningens utsläpp.
Viktig kartläggning av halter av partiklar och organiska ämnen, kemisk
sammansättning samt modellering genomfördes inom programmet. En
utlysning av medel utöver den fasta
delen av programmet skedde vid två tillfällen, dels initialt och dels i
halvtid. Utlysningarna fick en stor betydelse för att skapa det
nationella nätverk av forskare som var en tanke i programmet. EU:s
CAFE-program pågår sen 2000 och är Kommissionens program för att ta fram
underlag för förslag och beslut på luftvårdsområdet, av stor betydelse
för hur vi skall kunna uppnå dom svenska miljömålen. Hälsoeffekterna av
framförallt partiklar är betydande i Europa och för att få fram ett
underlag lade CAFE ut ett uppdrag på WHO Europe att ta fram en ”state of
the art” rapport. Tom Bellander från SNAP deltog aktivt i arbetet.
Vetenskapliga resultat
Den vetenskapliga avrapporteringen har skett
i form av en avslutande internationellt konferens samt en slutrapport.
Ännu pågår dock den slutliga rapporteringen i vetenskapliga tidskrifter.
Kommunikationsuppgiften
SNAPs planering och produktion har lagts ut
på SNAPs hemsida. SNAP-forskare har deltagit i ett stort antal
seminarier, workshops och möten internationellt och i Sverige. Det
nordiska samarbetet har fungerat väl. Flera av SNAPs forskare har haft
finansiering också från EU:s 5:e FoU-program. Rapporteringen därifrån
har inneburit en direktkontakt med EU och också med WHO. En
avnämarworkshop i samarbete med det av EU stödda forskarnätverket AIRNET
hölls i juni 2005. SNAP ordnade en välbesökt och framgångsrikt
avnämarkonferens med internationellt deltagande i juni 2006,
presentation och diskussion av resultaten och avstämning mot andra
FoU-program i Europa. SNAP tog över huvudmannaskapet för
”partikelnätverket” sedan BHM avslutats. Nätverket höll ett årligt möte
där även representanter för kommunerna var inbjudna för en paneldebatt.
Miljövårdsresultat
Det är ju svårt att bedöma vad ett enskilt
svenskt FoU program kan betyda för beslutsfattandet i Sverige och i EU i
luftvårdsfrågor. De förslag om luftkvalitetsgränsvärden som beslutats på
EU-nivå 2006/2007 har ju inneburit en viss försvagning av gällande
beslut. Å andra sidan kommer förslaget till ett nytt utsläppstakdirektiv
först under 2007. Ambitionsnivån i det direktivet bestäms i första hand
av hälsoeffekterna på grund av partikelexponeringen i Europa och vi har
ändå vissa förhoppningar på ett förslag som går lite längre än den
luftvårdsstrategi som Kommissionen lade fram 2004. SNAPs underlag har
haft betydelse för bedömningen av hälsoeffekter och den fortsatta
kartläggningen av partikelförekomsten. Viktiga bidrag har även lämnats
när det gäller partiklar och sjukdomar i hjärta och kärl,
tidsseriestudier, samt kopplingen mellan allergier och luftföroreningar.
Flera av dessa resultat kommer att påverka det fortsatta
åtgärdsarbetet i Europa. SNAP har deltagit i den FoU-planering som
pågått för det 7:e FoU programmet i EU, där man beslutat att återigen
satsa på området hälsoeffekter av luftföroreningar. SNAPs kunnande har
haft betydelse för FoU-planeringen i EMFO, det av NV, Vägverket och
bilindustrin finansierade programmet. Kompetensuppbyggnad och resultat i
det programmet kan ha haft inverkan på den svenska bilindustrins
diskussioner i dessa frågor. SNAPs underlag har haft betydelse för
bedömningen av hälsoeffekterna, kartläggning av olika partikelslag samt
utveckling av modelleringsverktyg vad gäller underlag för miljömålen,
särskilt Frisk luft samt för utvecklingen av miljökvalitetsnormerna.
|
